Därför är de flesta flyktingarna från Afghanistan, Hazare
Eftersom folkgruppen hazarer utgör majoriteten av de flyktingar som kommer från Afghanistan vill jag ge en överblick av dessa människors livssituation och sammanfatta anledningen till varför de flyr sina hem och sitt hemland.
Hazare är en etnisk folkgrupp, de flesta är shiitiska muslimer, och de utgör 21 % av den totala befolkningen i Afghanistan. Hittills har regeringen av politiska skäl inte velat uppföra statistik över befolkningen i landet och särskilt inte över hazarer.
Hazare är en av de äldsta folkgrupperna som har bott i Khorasan (dagens Afghanistan) som senare ändrades till Ariana och slutligen med hjälp av britterna till Afghanistan. Under tiden när Afghanistan blev det officiella namnet på landet fick kungens arme order om att plundra och utföra massaker på hazarerna, mer än 62% av folkgruppen dödades. Gränser till grannländerna spärrades av, militär patrullerade för att kontrollera att ingen hazare lämnade landet, fick man tag på någon som försökte fly landet, dödades den personen omedelbart.
Abdur Rahman Khan (dåvarande Kung i Afghanistan, 1880-1901) beordrade militären att inte låta några som helst hazare leva, därför spärrades gränserna av. Man kan inte bortse från att massakern och plundringen hade religiösa skäl eftersom den största delen av befolkningen i Afghanistan tillhör sunnimuslimerna men etniska skäl var ändå den största anledningen till massakern.
Efter att Abdur Rahman hade tagit över hela Afghanistan beordrade regeringen att beslagta all egendom hazarerna ägde och dela ut den till pashtunerna (den folkgrupp som kungen själv tillhörde) och invandrare från Indien som befann sig i landet.
Det har förändrat hela historien för hazarerna. Slaveri av hazarer blev lagligt, barn hade inte rätt till utbildning och folket hade inte heller rätt till att arbeta inom den offentliga sektorn och affärsmän fick inte tillstånd att starta eget företag.
Abdur Rahman har naturligtvis försökt att helt förstöra böcker och andra historiska artefakter som var kvar från folkets förfädrar. Hazarerna hade inget annat alternativ än att dö i Afghanistan eller försöka ta sig ut ur landet och fly till Pakistan och Iran.
För mycket påfrestningar, tortyr, förtryck, isolering och upprepande massaker av de härskande tyrannerna, har varit grunden till att hazarerna idag lever i exil och har tvingats till massflykt. Efter 1887 har inte en enda dag gått utan diskriminering av hazarerna, inte en enda dag! Även nu pågår attacker mot folkgruppen. Den afghanska regeringen tillsammans med vissa imamer ger fatwor (samma betydelse som prejudikat inom det svenska rättsväsendet) som säger att hazarerna måste bli riktiga muslimer eller dödas. Det framgår i många av de fatwor som har utfärdats under de senaste tiderna. I fatworna föreslås tre alternativ för hazarerna:
1. bli Sunnimuslim
2. lämna Afghanistan
3. döden
Ingen har någonsin ifrågasatt när hazarer dödas.
Ingen har någonsin ifrågasatt när hazarernas område plundras.
Ingen ifrågasatte när hazarerna såldes lagligt som slavar på marknaden och ingen ställdes heller till svars när folkets egendom förstördes och deras kvinnor våldtogs.
Afshar Massaker i Kabul (10 februari, 1993)
Precis hundra år efter den första massakern utfördes ännu en gång en massaker på hazarerna men den här gången av den andra folkgruppens ledare (Ahmad shaah Masood ) som också kallades av västvärlden för Panjshirdalens lejon. Alltså dåvarande försvarsminister i Mujaheddins regering. Omfattandet av massakern var inte lika stort som under Abdur Rahman men den blev åter en svart fläck i Afghanistans historia. Under massakern i Afshar dödades mer än 80 000 oskyldiga kvinnor och barn. Massförstörelsen och brutaliteten hade inga gränser, de skar av kvinnornas bröst och gav de till nyfödda barn för att amma, med 70 åriga mäns blod, skrev de på tavlor som gavs som tack till folket som var med och utförde massakern. De hängde 6 månaders bebisar med långa knivar på väggarna som tavlor och förgrep sig på 10 åriga flickor.
Afshar omringades och militären hade all rätt att utföra våld, tortyr, övergrepp och andra omänskliga företeelser. Efter massakern i Afshar och plundringen av all egendom, hade massvis av människor tvingats på flykt. Eftersom människor inte hade råd och ta sig till utvecklingsländerna, tvingades de flytta till grannländerna Pakistan och Iran.
Talibanperioden. Den mörka perioden i historien (10 oktober, 1994)
När Talibanerna tog över Kabul, var det första de gjorde att sprida sitt ”gift” över hazarerna. Många väntade fortfarande på talibanerna och hoppades på att ”fågeln av fred” äntligen skulle skapa fred i landet men talibanerna genomförde istället sina våldsamma attacker mot de delarna där hazarerna bosatt sig.
Massaker i Mazar Sharif
Den 8 augusti 1998 tog talibanerna över Mazar Sharif. Talibanerna beordrade en massaker på hazarer och uzbeker eftersom uzbekerna utseendemässigt liknar hazarerna. De fick order att genomsöka hem och hushåll för att hitta dem och döda dem. Mullah Nayazi som var talibanernas guvernör i Mazar Sharif utförde en etnisk rensning och beordrade att all egendom som tillhörde hazarerna skulle plundras.
Talibanerna begav sig efter att ha genomsökt bostad och kvarter, till sjukhus och vårdcentraler, där de grep och dödade alla oskyldiga som befann sig där för vård. Det skriver även Human Rights Watch i sin rapport.
Talibanerna har liksom sina förfäder försökt döda alla hazarer och tvingat ut dem ur Afghanistan. När talibanerna kom till Bamyan och resten av Hazarejat området, fortsatte de med plundrandet och dödandet. Folket tilläts inte ens begrava sina döda, människors lik låg överallt, under is och snön. Människor kom under nätterna och i smyg använde de sig av kokt vatten för att smälta isen och få ut alla kroppar som låg under is för att begrava dem.
Efter massakerna och brutaliteten tvingades hazarerna återigen på massflykt, våg av flyktingar strömmade in över Pakistan och Iran.
I början efter talibanernas fall och den nya regeringens styrande var det många hazarer som återvände till landet från Pakistan och Iran med förhoppningar om att det skulle bli fred och att de skulle få leva som alla andra medborgare utan diskriminering. Det dröjde inte länge innan folket insåg att Hamid Karzais politik var fortsättning på hans farfar Abdur Rahman.
Karzai kan inte beordra massaker på hazarer just nu men försöker med alla medel begränsa utvecklingen för hazarerna. För att utföra etnisk rensning av hazarer använder sig Karzai av andra strategier så som att stödja Kochi (som tillhör Pashtuner) och talibaner, både i smyg och offentligt.
Varje år när snön smälter och Hazarejat blomstrar av grönska, folket odlar och skördar, då kommer Kochi, talibaner och förstör allt urbefolkningen åstadkommit under året. Kvinnor och barn dödas. Hem, skolor och sjukhus sätts i brand. Hazarerna hoppades att det internationella samfundet skulle införa fred i landet och la ner sina vapen i hopp om att det skulle bli fred. Hazarerna kan inte försvara sig mot dessa fullutrustade arméer av talibaner och Kochi som stöds av Karzais regim.
De proffsiga förfalskarna skriver böcker och utfärdar fatwor som säger att hazarer inte är muslimer och måste dödas. Det beskrivs tydligt i boken ”Etnologiskt Atlas av icke pashtuner i Afghanistan” där det framgår diskrimineringen mot folkgruppen och att det har utfärdas en ny slags strategi för att genomföra en massaker på hazarerna. Det framgår att hela Afghanistans befolkning är muslimer, icke muslimer får inte bo och leva i landet. Det framgår tydligt i boken att hazarerna inte är muslimer och är fiende till de trogna. Det betyder att hazarerna inte har rätt till att bo och leva i Afghanistan. Det står tydligt i boken att hazarerna inte är från Afghanistan och måste lämna landet etc.
En statlig myndighet utfärdade boken och tusentals liknande böcker såldes på marknaden. Månaden efter gav Karzai order att återkalla boken för en ny granskning men frågan kvarstår om hur det kommer sig att myndigheterna inte återkallade boken innan den har såldes på marknaden?
Efter 2001, när den Afghanska regeringen fick ordet demokrati ”stämplat i pannan” gick hazarerna med alla resurser de hade och hittade alla möjliga vägar för att försvara demokratin och återuppbygga det krigsdrabbade landet.
Hazarerna gick till val och fick några representanter till parlamentet men Karzai regeringen godtog inte folkets röst och tillsatte några pashtuner i parlamentet istället för de hazare parlamentsledamöter som genom val och demokrati kom in i parlamentet. Detta hände bl.a. i sista parlamentsvalet i Ghazni provinsen.
En hazare kan få högsta poäng i högskoleprovet men får ändå inte komma in på det programmet han/hon vill gå på universitet.
Med den ”nya strategin” som tillämpas av Karzais regim och de orättvisor som finns, det internationella samfundet som lämnar Afghanistan år 2014 (som eventuellt kan förvärra situationen för hazarer). Den Iranska regimen som fortsätter med diskriminering, våld, och dödandet av hazare flyktingar, den pågående etniska rensningen av hazarena i Pakistan och regimen som blundar, så finns inte annat alternativ för hazarerna än att ta risker och fortsätta sin flykt mot Europa och resten av välden med förhoppningarna om att den delen av världen ska skydda dem.
på flykt. Eftersom människor inte hade råd och ta sig till utvecklingsländerna, tvingades de flytta till grannländerna Pakistan och Iran.
Talibanperioden. Den mörka perioden i historien (10 oktober, 1994)
När Talibanerna tog över Kabul, var det första de gjorde att sprida sitt ”gift” över hazarerna. Många väntade fortfarande på talibanerna och hoppades på att ”fågeln av fred” äntligen skulle skapa fred i landet men talibanerna genomförde istället sina våldsamma attacker mot de delarna där hazarerna bosatt sig.
Massaker i Mazar Sharif
Den 8 augusti 1998 tog talibanerna över Mazar Sharif. Talibanerna beordrade en massaker på hazarer och uzbeker eftersom uzbekerna utseendemässigt liknar hazarerna. De fick order att genomsöka hem och hushåll för att hitta dem och döda dem. Mullah Nayazi som var talibanernas guvernör i Mazar Sharif utförde en etnisk rensning och beordrade att all egendom som tillhörde hazarerna skulle plundras.
Talibanerna begav sig efter att ha genomsökt bostad och kvarter, till sjukhus och vårdcentraler, där de grep och dödade alla oskyldiga som befann sig där för vård. Det skriver även Human Rights Watch i sin rapport.
Talibanerna har liksom sina förfäder försökt döda alla hazarer och tvingat ut dem ur Afghanistan. När talibanerna kom till Bamyan och resten av Hazarejat området, fortsatte de med plundrandet och dödandet. Folket tilläts inte ens begrava sina döda, människors lik låg överallt, under is och snön. Människor kom under nätterna och i smyg använde de sig av kokt vatten för att smälta isen och få ut alla kroppar som låg under is för att begrava dem.
Efter massakerna och brutaliteten tvingades hazarerna återigen på massflykt, våg av flyktingar strömmade in över Pakistan och Iran.
I början efter talibanernas fall och den nya regeringens styrande var det många hazarer som återvände till landet från Pakistan och Iran med förhoppningar om att det skulle bli fred och att de skulle få leva som alla andra medborgare utan diskriminering. Det dröjde inte länge innan folket insåg att Hamid Karzais politik var fortsättning på hans farfar Abdur Rahman.
Karzai kan inte beordra massaker på hazarer just nu men försöker med alla medel begränsa utvecklingen för hazarerna. För att utföra etnisk rensning av hazarer använder sig Karzai av andra strategier så som att stödja Kochi (som tillhör Pashtuner) och talibaner, både i smyg och offentligt.
Varje år när snön smälter och Hazarejat blomstrar av grönska, folket odlar och skördar, då kommer Kochi, talibaner och förstör allt urbefolkningen åstadkommit under året. Kvinnor och barn dödas. Hem, skolor och sjukhus sätts i brand. Hazarerna hoppades att det internationella samfundet skulle införa fred i landet och la ner sina vapen i hopp om att det skulle bli fred. Hazarerna kan inte försvara sig mot dessa fullutrustade arméer av talibaner och Kochi som stöds av Karzais regim.
De proffsiga förfalskarna skriver böcker och utfärdar fatwor som säger att hazarer inte är muslimer och måste dödas. Det beskrivs tydligt i boken ”Etnologiskt Atlas av icke pashtuner i Afghanistan” där det framgår diskrimineringen mot folkgruppen och att det har utfärdas en ny slags strategi för att genomföra en massaker på hazarerna. Det framgår att hela Afghanistans befolkning är muslimer, icke muslimer får inte bo och leva i landet. Det framgår tydligt i boken att hazarerna inte är muslimer och är fiende till de trogna. Det betyder att hazarerna inte har rätt till att bo och leva i Afghanistan. Det står tydligt i boken att hazarerna inte är från Afghanistan och måste lämna landet etc.
En statlig myndighet utfärdade boken och tusentals liknande böcker såldes på marknaden. Månaden efter gav Karzai order att återkalla boken för en ny granskning men frågan kvarstår om hur det kommer sig att myndigheterna inte återkallade boken innan den har såldes på marknaden?
Efter 2001, när den Afghanska regeringen fick ordet demokrati ”stämplat i pannan” gick hazarerna med alla resurser de hade och hittade alla möjliga vägar för att försvara demokratin och återuppbygga det krigsdrabbade landet.
Hazarerna gick till val och fick några representanter till parlamentet men Karzai regeringen godtog inte folkets röst och tillsatte några pashtuner i parlamentet istället för de hazare parlamentsledamöter som genom val och demokrati kom in i parlamentet. Detta hände bl.a. i sista parlamentsvalet i Ghazni provinsen.
En hazare kan få högsta poäng i högskoleprovet men får ändå inte komma in på det programmet han/hon vill gå på universitet.
Med den ”nya strategin” som tillämpas av Karzais regim och de orättvisor som finns, det internationella samfundet som lämnar Afghanistan år 2014 (som eventuellt kan förvärra situationen för hazarer). Den Iranska regimen som fortsätter med diskriminering, våld, och dödandet av hazare flyktingar, den pågående etniska rensningen av hazarena i Pakistan och regimen som blundar, så finns inte annat alternativ för hazarerna än att ta risker och fortsätta sin flykt mot Europa och resten av välden med förhoppningarna om att den delen av världen ska skydda dem.
Comment